Bilens samhällsinflytande

Bilindustrins betydelse

Fordonsindustrin har en enorm global betydelse, och nu tänker jag inte närmast på klimatförändringen, utan på alla de positiva effekter som världens befolkning och länder kan tacka den globala fordonsindustrin för. Doktorander i fordonsekonomi, planerare på stadsbyggnadskontoren och entusiasterna i exempelvis Grisslehamns Motorklubb skulle alla kunna skriva hyllmeter med avhandlingar och böcker om bilismens betydelse. Här kommer vi blott räkna upp några av de viktigaste aspekterna.

Ekonomi

Både den globala och lokala ekonomin beror till största delen på fordonsindustrin, dess underleverantörer och den logistik som bilismen möjliggör.

Antalet anställda hos världens olika fordonstillverkare är cirka åtta miljoner. Räknar man in alla underleverantörer, försäljningsorganisationer, bilverkstäder, reklambyråer, o.s.v. växer antalet anställda mångdubbelt. Detta är dock endast de anställda som är direkt inblandade i själva produkten, d.v.s. bilen eller lastbilen.

Ser vi till samtliga som på något sätt arbetar inom något fordonsrelaterat räknas de globalt anställda i hundratals miljoner. Det är exempelvis alla chaufförer, från taxi och buss till långtradare. Där finns alla vägkrogar och serviceställen som lever på bilismen. Där finns alla anställda inom ingenjörsbyråer, designkontor och tekniska högskolor som utvecklar nästa generations fordon. Vi har alla trafikrelaterade yrken från polisen till vägbyggaren.

Det är lätt att inse att mycket av den globala ekonomin på ett eller annat sätt har med fordonsindustrin att göra.

Utveckling

En punkt som till stor del också har med ekonomi att göra är utvecklingen som drivs av fordonsindustrin. I sitt arbete för att utveckla morgondagens fordon, öka på prestanda eller säkerhet, driver fordonsindustrins ingenjörer utvecklingen framåt. Alla underleverantörerna bidrar även de till tekniska innovationer som kan komma hela mänskligheten till del, inte bara bilindustrin.

Teknisk utveckling leder ofta till spin-off-effekter som genererar ekonomisk och teknisk utveckling för en hel region. Detta är anledningen till att de flesta kapabla länder helst ser att en etablerad fordonsindustri stannar kvar, eller försöker förmå den att lokalisera sig i landet. Denna utveckling, tekniska innovationer och uppfinningsrikedom ger ringar på vattnet som gynnar hela landets ekonomi. För att understödja denna utveckling försöker högskolor och industrier hålla kvar, eller attrahera, världens bästa tekniker, designers och ingenjörer.

Brukandet

Själva bruket av fordonen är en källa till mycket nytta och nöje. Allt från att snabbt och säkert ta alla landets anställda och skolelever till sina arbetsplatser och skolor, till att transportera alla varor till butikerna, och sedan hem därifrån. Dessa transporter sker kanske med egen bil eller med bussen, varutransporten sker nästan alltid i lastbilar av olika storlek. Mycket av dagens tillverkningsindustri bygger på transporter som ska ske just-in-time.

Nöjessidan av fordonsverksamheten inkluderar dels alla motorsporter men även exempelvis familjens semesterresa. Det är många som inte har egen bil, men som gärna lånar eller hyr en för helgtrippen eller bilsemestern.

Nöjesåkarna, eller den så kallade motorburna ungdomen, som numera bör kallas den mogna ungdomen eftersom ungdomarna allt mer sällan tar körkort, inkluderar exempelvis ovannämnda Grisslehamns Motorklubb. Dessa är en samling bilglada entusiaster som företrädesvis äger, mekar och kör stora amerikanska bilmärken från 1970-talet. De visar stolt upp sin klubbtillhörighet genom att bära sina hoodie med tryck av klubbmärket då de åker på utställningar, bilmässor eller cruisar raggarvarvet runt i Stockholms sommarnatt.