Som bilentusiast med årtionden i branschen har jag sett trender komma och gå. Men en fråga som blir alltmer akut är bilens faktiska miljöpåverkan. Det räcker inte att bara titta på vad som kommer ur avgasröret – eller inte kommer ur det, i elbilens fall. För att verkligen förstå en bils fotavtryck måste vi granska hela dess livscykel, från den första råvaran som bryts till den dag då bilen tas ur bruk och återvinns. Det är en komplex resa, fylld av tekniska utmaningar och svåra avvägningar, men ack så viktig för framtidens hållbara mobilitet. Låt oss tillsammans dyka djupare ner i detta fascinerande och livsviktiga ämne.
Livscykelanalysen är nyckeln till en rättvisande bild
För att få grepp om en bils totala miljöpåverkan använder man sig av något som kallas livscykelanalys, eller LCA. En LCA syftar till att kartlägga alla utsläpp och all resursförbrukning som är kopplad till en bil – från utvinning av råmaterial, tillverkning av komponenter, montering, distribution, användning (inklusive bränsle- eller elproduktion) och slutligen skrotning och återvinning. Det är först när vi ser hela denna kedja som vi kan börja jämföra olika biltyper och drivlinor på ett rättvist sätt. Tyvärr har det visat sig vara en utmaning att jämföra olika LCA-studier. Enligt en svensk studie från 2014 som granskade 79 olika LCA:er, brast det ofta i hur man redovisade antaganden, exempelvis kring batteriåtervinning. Detta understryker ett skriande behov av standardiserade metoder och ökad transparens från biltillverkarna. Det är glädjande att initiativ pågår, bland annat inom EU, för att standardisera metodologin för LCA-analyser, och att Energimyndigheten i Sverige har fått i uppdrag att ta fram konsumentvägledning som beaktar hela livscykeln, även om detta arbete fortfarande är i ett tidigt skede.
Produktionsfasens energiintensiva startsträcka
Råmaterial och komponenttillverkning
Tillverkningen av en bil är en komplicerad och energiintensiv process, oavsett om det handlar om en bensin-, diesel- eller elbil. Det börjar med utvinning och bearbetning av råmaterial som stål, aluminium, plast och glas, följt av tillverkning av tusentals enskilda komponenter och slutligen montering i moderna fabriker. Bilden nedan från en modern biltillverkningsanläggning visar tydligt den högteknologiska och automatiserade naturen hos dagens bilproduktion, vilket direkt påverkar tillverkningens miljöavtryck.
En modern biltillverkningsanläggning med robotarmar på löpande band. Den ljusa och rena fabriksmiljön visar den högteknologiska och automatiserade naturen hos dagens bilproduktion, som direkt påverkar tillverkningens miljöavtryck.
Batteriets centrala roll och behovet av transparens
När det gäller elbilar tillkommer en särskilt energi- och resurskrävande komponent: batteriet. Studier, bland annat refererade av MDPI, indikerar att produktionen av en elbil kan ha en 50 till 100 procent högre koldioxidpåverkan än tillverkningen av en motsvarande bil med förbränningsmotor, där batterisystemet står för den största delen av denna skillnad – upp till 40-55 procent av elbilens totala produktionsavtryck. Detta beror på utvinningen av mineraler som litium, kobolt och nickel, samt den energi som krävs för att tillverka själva battericellerna. Elmixen i produktionslandet spelar här en avgörande roll; tillverkas batterierna med el från kolkraft blir utsläppen betydligt högre än om förnybar energi används. Ett stort problem som jag och många med mig har noterat är bristen på transparent och jämförbar data från biltillverkarna själva gällande produktionsutsläppen. En rapport från Gröna Bilister, som Supermiljöbloggen rapporterat om, har transparensen inte förbättrats nämnvärt de senaste åren. År 2021 kunde data kopplat till tillverkningen endast presenteras för ett fåtal av de nominerade modellerna till Miljöbästa Bil. Vissa tillverkare, som Volvo Cars, Polestar, Mercedes-Benz, VW och Tesla, lyfts dock fram som mer öppna med sin information, vilket är ett steg i rätt riktning. För oss konsumenter är denna information ovärderlig för att kunna göra verkligt informerade val. Bilden nedan illustrerar de arbetsintensiva aspekterna av biltillverkning.
En monteringslinje för bilar där flera svarta karosser är i olika produktionsstadier. Arbetare i grå uniformer utför monteringsuppgifter, vilket representerar de arbetsintensiva aspekterna av biltillverkning som bidrar till industrins miljöpåverkan.
Användningsfasen och elbilens potential
Förbränningsmotorns utsläpp och dolda påverkanskällor
Under en bils livslängd är det oftast användningsfasen som står för den största delen av växthusgasutsläppen. För bilar med förbränningsmotor kommer dessa utsläpp dels från själva förbränningen av bensin eller diesel i motorn – de så kallade avgasutsläppen – och dels från produktionen och distributionen av drivmedlet. Enligt amerikanska EPA släpper en genomsnittlig personbil ut cirka 4,6 ton koldioxid per år bara från avgasröret, och då är inte utsläpp från bränsleproduktionen inräknade. Utöver koldioxid släpps även andra växthusgaser som metan och dikväveoxid ut, samt partiklar från bromsar och däckslitage, vilket Auto Express belyser som en ofta bortglömd miljöpåverkan, där däckslitage till och med kan bidra till mikroplaster i haven.
Elbilens klimatnytta och elmixens avgörande betydelse
Elbilen, å andra sidan, har inga direkta utsläpp från avgasröret under körning. Detta är dess stora fördel. För elbilsägare är tillgången till smidig och effektiv laddning avgörande, och många väljer en Easee laddbox för att säkerställa en smart och pålitlig lösning för hemmaladdning, vilket ytterligare förstärker elbilens bekvämlighet och miljöfördelar när den kombineras med grön el. Miljöpåverkan under användning beror istället helt på hur elektriciteten som laddar batterierna har producerats. Laddas bilen med el från förnybara källor som sol, vind eller vattenkraft blir de indirekta utsläppen mycket låga. Används däremot el från kolkraftverk blir bilden en helt annan. Det är därför elmixen i ett land eller en region är så otroligt avgörande för elbilens faktiska klimatnytta under användning. Enligt en sammanställning från PowerCircle kan en liten elbil i Sverige, med vår relativt rena elmix, spara så mycket som 60–70 procent av växthusgasutsläppen under sin livstid jämfört med en motsvarande bensinbil. Studier från bland annat Argonne National Laboratory i USA visar liknande trender, där ett elfordon hade 48% lägre livscykelutsläpp av växthusgaser än en jämförbar bensin-SUV, baserat på den genomsnittliga amerikanska elmixen. Diagrammet nedan visar en jämförelse av livscykelutsläpp.
Ett detaljerat stapeldiagram som jämför livscykelns CO2-utsläpp (g/km) för konventionella och elektriska fordon i olika europeiska länder. Diagrammet bryter ner utsläpp per källa: litiumbatteriproduktion, övriga tillverkningsprocesser, bränslecykel och avgasutsläpp, vilket tydligt illustrerar miljöavtrycket för olika fordonstyper.
Forskning publicerad i Nature Communications Earth & Environment understryker också hur regionala skillnader i elproduktion och till och med temperatur kan påverka elbilars faktiska utsläppsnivåer under livscykeln. Hybridbilar erbjuder ofta en kompromiss, med lägre utsläpp än rena förbränningsbilar, men utan att nå den fulla potentialen hos en elbil som drivs med helt förnybar energi.
Bilens sista resa med fokus på skrotning och återvinning
När en bil tjänat ut är det dags för dess sista resa – till skroten. Även denna fas, som inkluderar demontering, materialseparation och återvinning eller deponi, har en miljöpåverkan, även om den generellt är mindre än produktions- och användningsfaserna. För konventionella bilar är återvinningen av metaller som stål och aluminium väl etablerad. I Storbritannien kräver lagen att 95 procent av en uttjänt bil ska återvinnas. Men med elbilarnas intåg har nya utmaningar och möjligheter uppstått, framför allt när det gäller de stora och komplexa batteripaketen. Återvinning av elbilsbatterier är mer komplicerat på grund av de material de innehåller, varav vissa kan vara farliga för miljön om de inte hanteras korrekt. Lagstiftningen utvecklas, och i Storbritannien finns krav på att minst 50 procent av ett elbilsbatteri ska återvinnas.
Potentialen i batteriåtervinning är dock enorm. Att kunna återvinna värdefulla material som litium, nickel och kobolt minskar inte bara behovet av nyutvinning, med dess miljökostnader, utan kan också bidra till en mer cirkulär ekonomi och minska beroendet av ett fåtal produktionsländer. Forskning och utveckling pågår ständigt för att effektivisera återvinningsprocesserna och göra dem mer ekonomiskt bärkraftiga. Dessutom utforskas möjligheten till ’second-life’-applikationer, där uttjänta bilbatterier kan få ett nytt liv som stationär energilagring. Enligt FactCheck.org har de flesta EV-batterier en livslängd på 10-20 år och det är inte vanligt att de behöver bytas ut under bilens livstid, vilket är positivt. En effektiv återvinning är dock A och O för att maximera elbilens miljöfördelar ur ett helhetsperspektiv.
Att navigera i utsläppsdjungeln för en grönare horisont
Så, vad blir slutsatsen när vi summerar bilens miljöpåverkan från vaggan till graven? Jo, att bilden är komplex och att det inte finns några enkla svar. Elbilar har onekligen en högre initial miljökostnad i produktionsfasen, främst på grund av batterierna. Men denna ’skuld’ kan betalas tillbaka under användningsfasen genom avsaknaden av direkta avgasutsläpp – förutsatt att elen som används för laddning är relativt ren. Den så kallade brytpunkten, där en elbil blir ’renare’ än en bensinbil sett över hela livscykeln, varierar kraftigt. Med en genomsnittlig europeisk elmix kan det handla om cirka 65 000 körda kilometer, enligt en studie i MDPI, medan det i USA kan vara så lite som drygt 30 000 kilometer (19 500 miles). I regioner med mycket fossilbaserad elproduktion kan det dock dröja betydligt längre, eller i värsta fall aldrig inträffa under bilens livslängd.
Trots detta visar de flesta oberoende analyser, som de från Green Vehicle Guide och Europaparlamentet, att elbilar generellt sett har lägre totala livscykelutsläpp än bensin- och dieselbilar i de flesta utvecklade länder. Och potentialen för förbättring är stor. I takt med att elnäten blir grönare globalt, batteritekniken utvecklas och återvinningsprocesserna blir effektivare, kommer elbilens miljöfördelar att öka ytterligare. Utvecklingen går snabbt, och det är tydligt att framtiden är elbilar och BMW gör det bäst när det gäller att driva innovationen framåt. Transportsektorn står inför en enorm omställning, med EU:s mål om nollutsläpp från nya bilar till 2035. Som bilentusiast ser jag detta som en spännande, om än utmanande, tid. Det kräver att vi alla – tillverkare, politiker och konsumenter – tar ansvar och gör medvetna val baserade på kunskap, inte bara på det som syns vid första anblicken. Utöver valet av drivlina kan även andra beslut, som att överväga varför du ska välja begagnat, bidra till minskad miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Att förstå hela livscykeln är inte bara intressant, det är avgörande för att vi ska kunna styra utvecklingen mot en verkligt hållbar framtid på vägarna. Och det, mina vänner, är en resa värd att engagera sig i.
